Låg sysselsättning delvis till följd av den globala finanskrisen, men förmodligen till största delen på grund av årstiden har nu nått MangeUdon.
Jag är arbetsbefriad! Mina anläggningstekniska tjänster inte längre önskvärda. Jag är härmed förpassad till hemmets välbekanta väggar och vrår, med min uråldriga väggklocka som enda sällskap. Tick,tack,tick,tack. Sekund för sekund kommer uret att vråla utanförskap. Tick,tack: 05:32. Morgonkaffe utspätt med kranvatten. Tick,tack: 07:30. Kärestan åker till jobbet. Mitt enda levande sällskap. Tick,tack: 11:32. Monotom andakt tillsammans med krukväxterna. Tick,tack: 12:46. Äta skorpor. Tick,tack: 13:01. Äta smulorna från skorporna till efterrätt. Tick,tack: 13:07. Klä på sig. Mysbyxor och flåttfläckigt linne. Tick,tack: 17:15. Kärestan kommer hem från jobbet efter att jag uthärdat en evighet av ensamhet. Tick, tack: 18:51. Kalasa på rester från soprummet. Tick,tack: 21:37. Läggdags, mardrömmar.
Njae, riktigt så tragiskt lär inte min vardag te sig. Men nog tusan känns det lite snopet att behöva uppleva arbetsbrist. Mitt företag är mitt emellan olika projekt, Just nu finns det således inte ett dyft att göra för oss byggarsluskar. Hur länge jag blir sittandes bredvid mitt väggur vet jag inte. Kanske ett par dagar, kanske några veckor. Jag får finna förtröstan i att jag inte är uppsagd, bara permitterad och hemförlovad med grundlön. Det är ju ändå dubbelt upp mot att steka hamburgare på gyllene gåsen, så jag överlever nog. Men jäklar så förargligt ändå. Att behöva göra avkall på den annars rätt trivsamma lönen är inget jag finner roande! Men det är bara att gilla läget. Leva snålt. Panta lite tomburkar, lusläsa ICA`s kampanjblad och förtära barkbröd samt överkört småvilt.
Jag ska passa på att snickra på min broders garage. Det jobbet äter ju ändå annars upp en stor del av mina helger, så det passar bra att få det gjort under vardagarna. Jo, så slipper jag ju även lyssna på det förbannade urverket
Förutom det annalkande snickarjobbet så ska jag passa på att renskriva och färdigställa ett tjog med artiklar som jag har på hårddisken. Skrivartid har jag på tok för lite av i veckorna, så det ska bli trevligt att få ägna lit tid åt det.
Helst hade jag satt mig på ett flyg och pipit ner till stugan i Thailand och väntat ut arbetsbristen. Lagt mig i hängmattan och plöjt igenom Fjodor Dostovjeskis samlade verk. Pula lite i trädgården, smutta på en och annan Beer Chang och njuta av ”ledigheten”. Men icke sa nicke, då räknas jag inte som ”ställd till företagets förfogande”. De gick alltså inte på det där jag sade om ”att de kan ju alltid skicka ett mail när det finns jobb”
Märkligt hur lätt jag är att genomskåda. Det måste ha lyst ”Thailand” i blicken på mig då jag tog emot beskedet om att jag är hemförvisad på obestämd tid. Det är därför säkrast att hålla sig i Svedala. Jag bör nog vara rädd om den försiktiga timpenning jag trots allt erhåller genom att vara ”ställd till företagets förfogande”. 125 klentrogna spänn i timmen… should i stay or should i go?
Sysselsättning sändes med fördel till: mangeudon@hotmail.com



Jag säger bara ‘Win Win’!
Stary FFS brother!
Fy fan!
Finanskrisen har tyvärr också krypit sig in på vårt kontor. ALLA har fått gå ned 10% i lön!
( Mycket trist må jag säga! De är blir ju en hel del slantar som man annars skulle bränt till en Isaan-resa!
(
Må vinden vända väldigt snart!
Tjena Hans!
Usch ja, det tycks lika jäkligt i de flesta brancher! Men vad är det man säger…efter regn kommer solsken
Hur märkligt det än kan tyckas låta så kanske det helt enkelt är nödvändigt med en liten sanering. Att ekonomin sansar sig lite vill säga. Byggbranchen skulle även må bra av att bli av med lite ”avskräde”, för mycket lycksökare har haft fritt spelrum i högkonjukturens rus.
När blir nästa tripp Hans?
Hare bra/
Mange
Jadu….
…om jag visste det!
”Tyvärr” har vår äldsta grabb nu passerat gränsen för barnbiljett så det lär ju inte bli billigare att åka dit. Och vår minsting är inte längre ett spädbarn så även det medför ökade kostnader. Shit vad livet var enklare då man var en singelman!
) Lägger man sedan till den temporära (förhoppningsvis) lönesänkningen + att svenska kronan är svag så förstår du nog hur lång tid det kommer att dröja innan vi åker igen!
(
)
Men…
…man vet aldrig för helt barskrapad är jag inte!
[...] He,he… Jo minsann. Nu är jag åter på banan. Nu är det slut på de lata dagarna. Imorgon vankas det arbete igen. Företaget har visst hittat ett litet projekt som förhoppningsvis lämpar sig för min något väderbitne lekamen. Spika form! Inte direkt ett drömjobb för en rehabiliteringspatient med bruten rygg (se inlägg http://mangeudon.se/2009/02/17/hamstring/ ) och inlägg: http://mangeudon.se/2009/02/08.....d-i-go/ ) [...]