
Det kan ju inte ha undgått någon av mina läsare att jag inte bara hamstrar öl, utan även sekiner. Det är ingen snuskig fetish för pengar som driver mig. Nä, jag försöker bygga upp ett tillräckligt stort kapital för att kunna påverka utbudet av framtida valmöjligheter. Skapa mig en buffert helt enkelt, som erbjuder både hängslen, livrem, fallskärm och störtkruka.
Något som har stört mig den sista tiden är det låga värdet på den Svenska kronan kontra den övervärderade Thailändska Bahten. Det har satt käppar i hjulet för min planerade landsflykt till hösten. Jag har lagt planerna på kylning och förlikat mig med tanken på att grotta vidare här hemma i Svedala ett tag till.
Nu ligger jag hemma i sängen som ett vårdpaket. Det tack vare min snikenhet! Se inlägg: http://mangeudon.se/2009/02/17/hamstring/
Jag är på bättringsvägen men det lär dröja ett par dagar till innan jag obehindrat kan sätta på mig strumporna utan hjälp.
Att ligga på rygg och stirra i taket bjuder till eftertanke vill jag lova. Den första dagen som handikappad förbannade jag min oförmåga. Jag tänkte: Satan, varenda dag i ryggläge innebär ett inkomstbortfall, jag måste bli frisk!
Den andra dagen började jag att fokusera på hur jag skulle bli frisk. Jag ringde därför min käre mor och frågade om hon hade några dunderpiller till mig. Någon mirakeltablett kunde hon ju förstås inte erbjuda, men hon kom förbi med lite smärtlindrande godis i alla fall. Tack käre mor!
Sedan kom en god kamrats sambo hem till mig. Hon är utbildad massös. Hennes behandling stärkte mig avsevärt. Hon fann direkt roten till det onda: En elak liten muskel som hade låst sig. Hon lyckades knåda till den så pass att jag återfick lite av min forna rörelseförmåga. Fortfarande inget mirakel, men en betydande förbättring av mitt tillstånd gick att skönja. Tack Cissi!
Idag kan jag promenera runt lite försiktigt i hemmet. Det utan att likna en hundraårig risplockare med diskbråck. Jag funderar inte längre över mitt inkomstbortfall som min tillfälliga invalidisering innebär. Jag koncentrerar mig nu enbart på att bli stark i ryggen igen! En tusenlapp hit eller dit. Det är faktiskt jäkligt ovidkommande när man inte är vid god vigör. Som vår Svenske oljeschejk Adolf Lundin sade då han var svårt sjuk i cancer: ”Jag kunde avstå alla mina miljarder om det bara kunde göra mig frisk”.
Nä, kanske borde jag tänka om. Sluta att oja mig över dåliga kurser. Ta en landsflykt på ekonomisk vinst eller förlust. Hålla mig vid min orginalplan och studera på distans. Ge fan i om jag förlorar några tusen per månad på grund av risig inväxlingskurs. Istället glädjas över att jag är frisk. Hänge mig åt min dröm. Nog känns det i alla fall som en vettig tankegång nu när jag ligger i sängen och är klen. Men om några dagar då? När jag återfått Tarzans goda spänst? Ja, då lär jag åter igen resonera som en odödlig kapitalist och hamstra för…….ja, för vadå?
Ett stort tack till min käresta som stått ut med och pysslat om sitt kolli!
Mirakelpiller sändes till: mangeudon@hotmail.com










Skön du är! Krya på dig.
Yea man!
– That’s the right spirit
– Upp och hoppa och se ljust på livet.
– Förr eller senare tar det ju slut, så det är lika bra att gilla läget.
Tackar…det rätar på sig dag för dag, snart kan jag klä på mig själv
Framsteg!
Mvh/
MangeUdon